Var på BVC igår, nu väger Jonna 4,8 kg och är 59 cm lång :). Hon följer sin kurva så fint:) ska dit om 2 veckor igen, börja glesa ut besöken lite. Men nästa vecka ska vi till usö och kolla hörseln, och veckan därpå ska vi dit igen för att kolla hur hon har utvecklats. De kommer ju ha extra koll på henne efter allt hon gått igenom, så man kan hjälpa henne tidigt om något skulle vara "fel".
Annars blev jag dyngsjuk natten till måndag, legat i feber och bihålsinflammation:( och på det så har tobbe börjat jobba oxå, så har inte varit så roliga dagar denna vecka, man orkar ingenting när man är sjuk. Men Jonna har inte varit allt för krävande så det har funkat;) är lite orolig för att Jonna ska bli smittad oxå, så försöker å inte pussa på henne, är skitsvårt! Hehe.
På fredag och lördag blir det att börja jobba lite oxå, ska bli kul å se om tobbe klarar av Jonna helt själv;) hehe, joda det gör han, han är så duktig med henne:) hoppas hon tar flaskan bara;)

Älskar Jonna så oerhört mycket, ord kan inte beskriva den kärleken.
Jonna fanns inte för några månader sen, men nu kan jag inte se ett liv utan henne.
Älskar verkligen allt med henne, till och med hennes skrik är gulligt i mina öron;) hör jag henne skrika (när hon inte är hos mig) gör det så ont i hjärtat och jag vill bara springa till henne å ta hand om henne;) sjukt vilka känslor man får, innan hon föddes försökte jag föreställa mig hur det skulle va å bli mamma, men det är långt ifrån hur det verkligen är. Man kan helt enkelt inte föreställa sig det, det är den häftigaste känslan som finns! Man får en helt ny syn på världen oxå, vad som är viktigt och inte... Jag skulle kunna skriva hur mkt som helst om hur jag har förändrats och mina känslor för Jonna, men det blir för långt;) hehe.
Vill bara säga att jag är så oerhört lycklig, tack gode Gud att Jonna finns! Det bästa som hänt mig:) och tack älskade tobbe att vi fick en sån fin tjej:) nu börjar det riktiga livet:)
Älskar min familj! <3

Igår var jag och Felicia på storseans med Pehr trollsveden:) var riktigt intressant och oxå underhållande, han är rolig oxå;) vi fick dock ingen kontakt men jag ska försöka få en privat sittning med honom nån gång:)
Idag har vi äntligen städat hela huset, hinner ingenting känns det som när man har lilla Jonna, men gick runt med henne i babybjörnen å då funkade det;) hon somna så gött i den:)
Pappa å My va här i måndags och tog jättefina bilder på Jonna:)

Det är nog många av er som undrar vad som hände min lilla dotter när hon föddes, så tänkte berätta lite här nu.

Åkte in till förlossningen kl 8 på onsdagsmorgonen den 4 sept. De satte igång mig eftersom jag gått över 2 veckor. Jag har inte fått min journal än så vet inte exakt när, men jag upptäckte att Jonna hade bajsat i fostervattnet och sa det till barnmorskorna. Tror det var ca 17 timmar innan hon kom. Jag blev orolig för jag har läst att det kan sluta illa om bebisen bajsat i magen, det är ett tecken på att den inte mår bra. Flera timmar senare frågade jag när jag kunde få kejsarsnitt pga bajset. Men de sa att sålänge hon mår bra i magen (hjärtljuden) så blir det inget kejsarsnitt.
Kl 02.01 på fredagen den 6 sept kom hon ut:) de la upp henne på min mage, hon grät till en gång och tittade stort, jag var överlycklig! Men så klipper barnmorskan av navelsträngen, hon sa att det var för bråttom för att tobbe skulle få göra det. Jag såg att Jonna började bli slö, hon slöt ögonen. De ringde in en till barnmorska, då började jag förstå att nåt var fel. Och så lyfte de henne i fötterna och gick iväg, tobbe fick följa med. De försökte ge henne syre för hon slutade att andas. Vi fick först åka in till Örebro, där de sa att läget var väldigt kritiskt och att hon kanske inte skulle överleva. Hennes lungor hade klibbats ihop av bajset så de kunde inte syresätta henne tillräckligt. Så det kom folk från Stockholm, de opererade in slangar i hennes hals som gick in i aortan, och kopplade in en ecmo maskin som syresatte hennes blod i en konstgjord lunga. Så fick vi åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Sthlm. Hon var nerkyld och sövd i 3 dagar för att bevara hjärnan.
I en vecka var vi i Sthlm, hon fick en kemisk lunginflammation oxå. Men när hon väl började friskna till gick allt väldigt fort! Så vi fick åka tillbaka till Örebro där vi låg i en vecka oxå, där fick vi äntligen ta bort respiratorn. Hon hade då bara antibiotikainfart och matsond kvar. Så vi fick äntligen känna oss som föräldrar, vi fick ta hand om henne och börja öva på amning.
Den 21 sept fick vi åka hem på permission, men vi fick fortfarande hjälpa henne extra med mat å ge henne i sonden. Och i fredags fick vi ta bort sonden:)
Vi gjorde även en magnetröntgen av hjärnan och de kunde inte se att hjärnan tagit någon skada av syrebristen:D så jag är så oerhört lycklig nu, Jonna är mitt lilla mirakel!
Så jag var med om allt som jag var livrädd för, "att gå över tiden, bli igångsatt, och att min bebis skulle få syrebrist". Men min starka tjej klarade av det ändå! Hon är allt något extra;)
Och nu ska vi bara njuta av våran guldklimp!

Usch, vet att det är tidigt å börja oroa sig för att bli igångsatt, men jag gör det redan, oroar mig ju för allt hela tiden^^ och usch man ska nog inte läsa allt på nätet, hittade detta precis:

"Hur som haver så har jag börjat läsa på om olika metoder för igångsättning så att man ska kunna vara förberedd inför överburenhetskontrollen ifall den skulle bli nödvändig (har tid för den om en vecka). Och ju mer jag gräver i informationen desto räddare blir jag. Framförallt när man läser saker som att värkstimulerande dropp markant ökar risken för utmattning och syrebrist hos barnet med cp-skada som följd. Även att hinnsvepning skulle göra så galet ont att man känner sig våldtagen efteråt. Och att det skulle vara sjukt vanligt med akuta kejsarsnitt som avslutning på en igångsatt förlossning jämfört med en naturlig sådan. Men herregud tänker jag då: Kan man inte få göra kejsarsnitt på en gång då istället för att gå igenom allt det andra och de risker det innebär? "

Detta blev jag ju Inge lugnare av! Är skitskraj nu å vill att det ska komma igång av sig själv snart!!!!!
Internet har sina fördelar och nackdelar:/ ibland är det nog bättre å va ovetande;)

Vilken skön dag det är idag, så skönt när det inte är så himla hög temperatur;) blir å åka till sjön sen när tobbe kommit hem så lexi får bada:)
Har bröd på jäsning oxå, så tobbe får även njuta av nybakat när han kommer hem;)

För er som inte hört så har jag fått svar på röntgen, jag hade normala mått så vanlig förlossning ska gå bra, sen vet man ju aldrig vad som händer eller hur allt slutar, men hoppas på en normal och komplikationsfri förlossning.
Men bebis gillar å bo i magen, inga tecken på att h*n vill ut:/

Enligt min beräkning är jag i vecka 40 nu, barnmorskan som gjorde ultraljudet ansåg att jag är i vecka 39. Så på tisdag har jag mitt bf datum, om det nu stämmer. Eftersom de inte vet vilket som är rätt så blir det en extra koll när jag gått över en vecka, jag kan ju ha gått över 2 veckor egentligen då. Så får se hur det blir. Vill inte bli igångsatt:( hört att värkarna är kraftigare då, usch, räcker väl med de som är, hehe.

Riktigt jobbigt nu med magen, kvällarna är värst, då bebis vaknar runt 8 och håller igång till ca 10-11!! Kan inte vara normalt att härja så mycket som min gör:/ ni skulle se magen hur den skvalpar omkring! Å ont som satan gör det! Inre blåmärken överallt, kluckar på revbenen när den sparkar där, och de där nerverna den kommer åt! Får kramper i ljumskarna och bak på skinkorna som strålar ner i låren, aj aj:( bara längtar efter att få känna värkar nu! Hehe kommer väl ångra mig sen, men vill bara ha en bebis nu, och min kropp ifred;) kom ut nu!

Köpte skötbord i söndags! Va inne på Ikea, tänkte ha ett ihopvikbart, men den har fortfarande inte kommit in, så funderade på en uppvikbar på toan, men den såg helt B ut! Så vi åkte till barnens hus, där hittade vi en rejäl en, ord.pris 4500 men vi fick den för 999!! Det var den sista och det var ju visningsexemplaret men det var inga fel på den. Sen kan man bygga om den oxå om man vill, å göra om det till ett skrivbord. Så vi tog den;) fast den får ju va i datarummet, går å rulla den till toan om man vill, om man nu skulle behöva vatten. Datarummet får väl bli ett babyrum redan nu;)

Usch vad jag hatar nätterna. Får alltid gå upp typ 2 ggr å kissa. Och inatt vaknade jag av att jag mådde illa, och så fort jag rörde mig gjorde det ont i magen, var helt öm. Svettades som en gris igen så fick lägga mig på soffan igen. Och där går det inte å sova. Tyson ville ligga vid fönstret så hade en hårig kittlande svans i ansiktet. Och ljust är det å solen når soffan lite efter kl 5... Måste försöka få tag på en ac, ska höra med tobbe om avfuktaren i källaren funkar till det. Står inte ut!

Idag är det vecka 36:)
Usch vilken natt jag hade... Vaknade vid 2 av värsta äckliga halsbrännan. Svettades som en gris å kunde inte ligga stilla, kunde knappt andas och fick nästan panik. Vi har på takfläkten men den hjälpte inte. Så fick gå å lägga mig på soffan efter att jag tog novalucol och öppna fönstret. Gick sen in till sovrummet igen när tobbe klev upp till jobbet. Så sov nån timme till där. Kände av halsbrännan igen innan jag åkte till jobbet nu. Usch, hoppas du inte är här för å stanna dumma halsbränna! Så jädra vidrig känsla:(

Annars mår jag bra, lite brist på energi bara, känns som att syret inte räcker till riktigt. Så när jag grejar hemma går det inte fort inte;) men jag har ju några veckor på mig så jag hinner allt med allt:)
Än så länge har jag gått upp 14 kilo, får se vad det slutar på, läste att bebis lägger på sig 28 gram i vikt om dagen nu. Den väger ca 2700 gram nu:) sjukt att det ligger en liten människa där inne;)
Och vilka drömmar jag har! Haha.
Inatt drömde jag att bebisen kröp ur bröstkorgen på mig för att den ville kela hela tiden. Försökte få den att gå in i magen igen men den ville bara kramas;) var en kille i drömmen, och han hade gröna ögon. Sägs ju att alla föds med blåa ögon först, men våran hade gröna, så vi trodde den skulle bli rödhårig, för tobbe har det på sin sida av släkten. Ja och sen drömde jag att läkaren ringde å sa att jag hade 30 cm i omkrets i bäckenet och att jag skulle kunna föda, men jag sa att 30 cm är ju för litet, har läst att runt 34 är tveksamt om inte barnet är väldigt litet då. Men nej jag skulle kunna föda. Och då kom jag på att jag hade ju inte varit iväg å röntgat mig än, så blev jättearg att de ljög för mig, hehe.

Nu måste jag skölja ur färgen ur håret på kunden:)

Första dagen på semestern:) tar inte ut mammadagar nu utan sparar dem istället så detta får bli semester;) fast ska jobba några strödagar. På onsdag jobbar jag 5 timmar och på torsdag 4 timmar.
Får se vad jag hittar på idag, har hur mkt som helst att göra här hemma, vill få ordning i alla garderober å skåp så jag kan lägga all tid på bebis sen;)

På söndag fyller jag 25 år oxå, usch vill inte:( hatar å fylla år. Inte bara för att jag blir äldre men gillar inte att stå i centrum, att alla ska komma å gratta mig... Usch. Mkt roligare å gratta andra;)

I lördags åkte jag å tobbe, Chrille, Linda å Millan till kalkstensbrottet oxå, riktigt mysigt:) grillade lite korv uppe på Klippan oxå;) å igår va vi hos mamma en sväng:)

I lördags åkte vi till Kolmården, va roligt:) älskade delfinshowen, blir alltid så rörd:) jobbig bilresa bara, får så jädrans ont i ryggen när jag sitter för länge.
På söndag hälsade vi på Madde å Erik å deras Goa tös Lovisa. Blev så himla kär i henne, de har verkligen fått en så himla go å fin tjej! Smälter varje gång jag ser kort på henne. Märks att jag börjar få mammakänslor;)
6 veckor kvar tills våran bebbe kommer, om den kommer när den ska;)
Bebben har hicka ca 2-3 ggr per dag nu, ofta morgon och kväll.
Nu när jag blir hungrig sjunker blodsockret direkt och jag blir svag, skakig och lite lätt illamående, så nu försöker jag äta innan jag blir hungrig, lite svårt dock;) och när jag jobbar får jag som mjölksyra i hela magen, känns som när man tränat magen, när man precis slutat svider det ju och man känner av mjölksyran, så känns det hela tiden, lite skum känsla eftersom det inte går över som det gör när man tränat;) men försöker vila så mkt jag kan när jag är hemma. Annars är allt som vanligt:) börjar dock störa mig liiite på dig bebben när du bökar runt i magen;) är så trångt nu så känns väldigt obehagligt och lite ont ibland. Och det är ingen lugn bebis inte.... Gött att det inte är så långt kvar;)

Vecka 33 idag då:)
Typ nu börjar jag känna mig gravid;) magen känns stor, och jag glömmer bort att den är där och slår i den överallt;) på nätterna börjar det bli tungt och obehagligt att vända på sig. Kramp i vaderna brukar jag få på nätterna oxå, gör ont som satan!
Är jag kissnödig för länge får jag som förvärkar, och som jag skrev igår så har jag sammandragningar hela tiden.
Nu snurrar bebis runt i kullerbyttor, och h*n verkar sparka mer inåt. Så syns inte lika tydligt längre. Känns obehagligt när den rör sig bara för det är så trångt i magen, och tror den har börjat sparkat upp ett blåmärke på högra revbenet, Inge goigt alls, hehe;) bebis väger ca 2 kilo nu, Gud va mycket! Har gått så himla fort nu sista tiden. På bara några veckor tycker jag att magen dubblerats i storlek.
MEN även allt detta som nu har börjat hända så tycker jag inte det är jobbigt än, fortfarande mysigt:) får väl se när den känslan vänder;) hehe.
3 veckor kvar å jobba, sen går jag hem på mammaledighet, och bebben får gärna titta ut så fort den kan efter det;) längtar så!

Var hos barnmorskan igen, nu blir det att gå tätare, varannan vecka. Allt såg bra ut, blodtrycket var dock lite lågt, 95/60, förra gången hade jag 120/60, men hon sa det hellre för lågt än för högt.
Och så höll jag på å dö! Först hittade hon inte hjärthjudet! Fy fan va skraj jag blev, men bebis har vänt på sig å låg på andra sidan, det var därför, puh!!
Idag låg hjärthjudet på 143.
Frågade bm oxå varför jag får så mycket sammandragningar. Kvittar vad jag gör, reser mig från soffan, går ur bilen, böjer mig ner för att ta nåt, så får jag sammandragningar, de gör inte ont men det är lite obehagligt. Men hon sa att bara de inte gör ont, å att de inte kommer typ 3 gånger per 10de minut utan att jag gör nåt så är det lugnt. Det är bara livmodern som blir irriterad när jag rör mig. Får försöka ta det lugnt så gott jag kan å inte anstränga mig i onödan.
7 veckor kvar nu:)