God morgon alla, om en kvart ska jag åka till jobbet, på fredagar stänger vi kl 4 vilket är skönt:)

Känner att det måste vara något konstigt med mig, jag har alltid flygit upp ur sängen på morgonen och varit pigg redan en sekund efter att larmet har ringt, och så har jag alltid vaknat för minsta lilla ljud. Men nu så sover jag som en stock på natten, jag sover ca 9 timmar varje natt, och Tobbes klocka ringer 4 ggr på morgonen, men det är inget som jag vaknar av. När min klocka ringer så vaknar jag och känner att jag har verkligen sovit hela natten, men jag orkar knappt gå upp, känns som om jag kan sova säkert 9 timmar till! Och så vrider jag på mig och får se att Tobbe är borta, jaha, nu missade jag honom imorse igen:S hm.
Och så känns det som att, svårt att förklara, men som att jag försvinner ibland, det snurrar till i skallen på mig, som på jobbet tillexempel, om jag kanske tar upp kammen eller nåt och gör en för häftig rörelse, så kan jag få svårt att "fästa" blicken eller vad det blir, ja det snurrar helt enkelt, jag blir "wow, vad hände just?" Det är jätte skumt. Och mitt minne har blivit helt knasigt, blir fan rädd för mig själv. Jag kan tänka ena stunden, "just ja, jag måste ta ut färsen ur frysen" och vips så har jag tillexempel åkt till jobbet, och färsen ligger i frysen! och på mornarna när jag vaknar kan jag bli helt förvirrad, jag brukar tänka vad det är för dag, är det helg eller jobbar jag? Även om klockan ringer som den endast gör när jag ska jobba så vet jag inte vad det är för dag. Och förra torsdagen väckte Tobbe mig kvart över 5 på morgonen, han behövde hjälp med att få ut bilen, han hade fastnat i snön, så jag hjälpte honom, han åkte till jobbet, och jag tänkte att eftersom jag är vaken kan jag ju ändå skotta fram min bil, så jag var säkert ute 20 minuter efter att jag hade vaknat, och då slog det mig, "men, är det inte måndag? Då börjar jag ju kl 10, va skönt, då kan jag sova lite längre efter skottningen" men det var ju torsdag! Vad blir det med mig?