Mitt sätt att skriva skiljer sig inte alls från andra bloggares sätt att skriva.
Att blogga är jätte roligt, det blir som en extra vän. Där jag skriver om sådant som intresserar mig, roliga och viktiga händelser att sedan kunna gå tillbaka och läsa om. Och även mina tankar och känslor kring händelser i mitt liv.
En blogg är just det, ett sätt att få avreagera sig på, bara få ur sig det där lilla som ingen egentligen behöver förstå. Att få dela med sig av sina bästa intressen, hjälpa andra och även att få hjälp tillbaka.
Vi "bloggare" lämnar ibland små helt obegripliga meningar, just för att få läsaren att undra vad det hela handlar om, att dela med sig av sitt privatliv men ändå behålla mystiken, allt är inte för alla, och jag har mycket som händer i mitt liv just nu.
Jag pratar för mig själv när jag säger att jag gillar att vara lite hemlighetsfull, att få er läsare fundersamma och vilja fortsätta läsa min blogg för att se hur saker och ting kommer sluta, vad det handlar om. Men jag betvivlar att jag är den enda som gillar detta, jag är ganska medveten om hur folk i min egna ålder fungerar.
Jag vill inte, och tänker inte avslöja för er vad allt jag skriver handlar om, det är min blogg, och det jag skriver är först och främst ämnat åt mig själv. Så jag tänker inte göra det bara för att motbevisa motiven till mina små kommentarer, för er som misstolkar.
Så för er som undrar vad jag skriver ibland, fortsätt läsa så kanske det kommer fram en vacker dag;)



Hemligheter och mystik... lockar inte det alla??